. 135 . A big BANG

OCH...

PANG!

Paniken. Osäkerheten. Den är här igen. Jag väntade på den som en mamma. Jag visste att den skulle slå när som helst. Jag visste det. Den gör det alltid.
Någonting i allt det jag har pågång känns inte bra. Jag blir nervös och osäker. Jag tycker inte om den känslan och får panik. Blir rädd.

Jag hatar det här. Jag vill gömma mig under täcket och aldrig komma upp igen. Får jag göra det? Snälla, mamma, låt mig.

(Och jag borde definitivt hålla mig borta från allt som kallas blogg eller internet i allmänhet. Jag har inte stängt av min telefon ännu så du kan ju testa det.)